Fullt upp en helt vanlig onsdag, lite fööör fullt upp...
I vanlig ordning gick jag och Valle upp vid tolvsnåret, helt förfärligt (och alldeles underbart) jag vet :P Sen en rask promenad ner på stan för lite frukost *host* lunch! Vidare till BVC och lite bebisprat, därefter en timmes promenad med Josefin och Nisse. För att se till att alla eventuellt brända kalorier inte skulle trilla bort för gott dök vi in på en kopp fika hos Catrin på hemvägen. Sen kom vi på den ultimata idén att ta hem mat från vår allas favvis restaurang McD. Sagt och gjort. Jag och Valle gick hem och väntade på att middagen skulle bli färdig (levererad) av Catrin och Jessica. Sen dök Sara upp och det blev godis, kakor och chips till lite topmodel. Så man har lite nya kalorier att bränna... vore ju synd om alla försvann :P Har insett att livet som singel inte är helt fel! Yeah :) Fast vi saknar pappa miniliiite också.
Såklart lyckades jag också glömma en väldigt speciell dag idag. Mammas födelsedag!! Jag skyller allt på amningen och livet som småbarnsförälder. Fast egentligen har jag inget att skylla på mer än att jag är en usel dotter :(
Till min lilla mamma
En mor finns med från början
som källan till ditt liv.
Med kärleksfulla blickar
hon följer varje kliv.
Sen livets första måltid
har hon bjudit dig att smaka.
Hon ger dig av sin omsorg
utan krav att få tillbaka.
Hon tas så lätt för given
som lindring av besvär.
Och sällan blir hon tackad
och sedd för den hon är.
I livets alla skeden
förblir hon dock densamma...
Din alldeles unika
högt älskade mamma.
Jag älskar dig, väldens bästa mamma!
(nästa år ska jag komma ihåg dig födelsedag, jag looovar)
Ok! Du är nog förlåten! Vad fint det var! Om nu mamma kan se texten för alla tårar...
Jättefint. Anar dock paniken mellan raderna. Hih.
vilken vacker dikt du är förlåten för länge sen. är jag verkligen så toppenbra ibland kanske. pussar och tack.
vilken vacker dikt du är förlåten för länge sen. är jag verkligen så toppenbra ibland kanske. pussar och tack.
vilken vacker dikt du är förlåten för länge sen. är jag verkligen så toppenbra ibland kanske. pussar och tack.
Mamma du är så söt! tur att jag är förlåten, då vågar jag kanske åka hem igen :)
Grattis! Gills det om jag säger det såhär sent? Eller blir det bakvänt?
